Var tar tiden vägen!

Jag förstår inte var tiden tar vägen, dagarna och veckorna går så fort att jag inte hinner med. Blir påmind när jag ser att mina inlägg kommer allt glesare. Har varit iväg på jobbresa i veckan. Det har varit helt ok, träffat mycket människor och med det följer en variation av kommentarer om magen åt både det ena och andra hållet... Oj, är där verkligen bara en? Vilken fin liten mage du har? Är det dags i juni? Oj, redan i augusti? Det vittnar verkligen om hur olika referenser alla har och om att standardmagen inte existerar.
Blev inte klappad på magen en enda gång faktiskt och det känns bra för jag är fortfarande som en tigrinna som inte gillar klapp på buken.
BM besök med bl a glukosbelastning idag. Allt ser bra ut och lilla bönan har redan vänt sig med huvudet ner vilket tydligen brukar vara fallet någon gång runt vecka 30! Så dumt, varför ska de ligga sådär upp och ned i dryga 10 veckor? Det roligaste är att jag var helt övertygad om att jag visste hur bebis låg innan jag gick dit, men ack så fel jag hade...
Tycker man läser överallt om att bebis sparkar så hårt att det gör ont och att det är besvärligt, men så har inte jag det. Visst känner jag att den sparkar till mig, men ont? Spökena kommer direkt. Sparkar den inte tillräckligt hårt? Jag kanske har en klen liten filur som inte orkar, är den sjuk, är något fel? Om man ska tro att kraft och styrka brås på föräldrarna så borde jag i sådana fall ha väldiga besvär av sparkar och slag.
Ibland upplever jag det som att hela magen darrar till för några sekunder, oftast uppe mot bröstet, vad gör den lilla då tro? Är det någon som upplevt samma?