onsdag 11 februari 2009

Sammandragningar & skidåkning

Hur känns sammandragningar egentligen? Jag tycker att det spänner och drar kring livmodern och i ljumskarna hela tiden. Från att inte ha känt något överhuvudtaget har jag de senaste två dagarna känt väldigt mycket. Draget från ljumskarna bekymrar mig inte, men att det liksom hugger, sticker och drar i livmodern känns lite mer oroande. Det känns mer om jag t ex vänder mig i sängen eller reser mig från sittande. Jag vet ju att man kan ha en del sammandragningar utan att det behöver vara farligt, men hur ska det kännas då? Hur ska jag som förstagångsgravid veta det? Känns meningslöst att ringa BM för hon kommer säga att det är normaaalt;) Någon av er som har erfarenhet eller vet?
Väntar med spänning på tid till "det stora" ultraljudet. Vi ska ju på skidsemester snart så jag hoppas vi hinner göra ultraljudet innan vi åker.
Är fortfarande osäker på hur jag ska göra med skidåkningen. Har läst att det belastar bäckenet på ett ogynnsamt sätt och det kan jag ju tänka mig, sen har vi ju risken för fall eller att bli pååkt, men det är ju så oerhört kul!!! Hur hade ni gjort? Det finns väl inga formella regler eller förbud på skidorterna som kan hindra mig? Det är ju något jag aldrig behövt bry mig om att ta reda på, men det kanske finns?

5 kommentarer:

Signora sa...

Här i alpvärlden är det no-no att åka skidor under graviditeten. Främst för risken att bli pååkt av vingliga turister...
Dessutom ska man tydligen inte vistas över 2.000 möh. Har med syretillförseln att göra.
Men officiella regler finns det naturligtvis inte.

Beträffande sammandragningar tror jag aldrig jag haft det. Däremot känner jag igen det där med att det drar när man ändrar ställning snabbt. Jag trodde det var ligamenten som det drog i?

Anonym sa...

Jag läste om detta idag här: http://growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=4080 och jag hoppas att det kan lugna dig lite. Jag känner också av hugg och stickningar, men känner mig lugn nu.

Det där med skidåkningen är allt lite klurigt. Vi ska åka till fjällen när jag är i v 20 och jag kommer inte att åka nedför. Mest för att min bm sa att man inte ska börja med något nytt när man är så långt gången och det var 6 år sedan jag åkte sist. Hon sa att om man är van skidåkare så behöver man inte avstå fast då vet jag inte om hon ens tänkte på risken att bli pååkt. Tycker att du ska prata med din bm och se vad hon säger. Själv hade jag tänkt att åka lite på längden, men med tanke på bäckenet så vet jag inte om det är så mycket bättre... KRAM

MochM sa...

Min BM sa som Marias som du vet, börja inte med något nytt osv... Jag kände mig hyfsat trygg i backen när jag åkte i helgen, men då var jag ju inte lika långt gången som du kommer vara.
Jag kan nog tänka mig att åka någon gång mer nu snart, men sen blir det nog avhållsamhet vad det gäller den delen för mig, även om jag är en hyfsat van åkare.
Känn efter, åk i en lätt backe och åk försiktigt. Känns det inte bra är ju friska promenader inte heller helt fel.
Kram m.

Anonym sa...

Hej! Sandra heter jag och brukar läsa din blogg. Jag har gått igenom en graviditet och är i full gång med min andra och jag kan lugna med att berätta att det är fullt normalt att känna som du gör. Det är troligtvis ligamenten som töjs ut allteftersom livmodern växer sig större. Sammandragningar är när livmodern drar i hop sig och blir alldeles stenhård och känns som en stenkula i/på magen.
Grattis till din gravditet förresten! Följer den med spänning! :)//Sandra

Lilla J sa...

Jag hade nog skippat skidorna. Risken att ramla är väl förstås beroende av hur duktig man är men såg en riktigt läskig pååkningsolycka nu i januari när vi var i Sälen och den biten får man ju inte glömma. Det var i en familjebacke så även om det inte är avancerade backar finns det ju alltid klantskallar. Gör det du känner dig trygg med, är du minsta skraj så skippa det, det är mitt råd!