Inlägg
Nu är det en vecka kvar innan man kan försöka andas ut en liten gnutta. Förstår ju att man inte kan räkna så på dagen, men det är ändå skönt att ha en mental gräns att passera.
Jag kan tillägga att jag de senaste dagarna varit fullkomligt beroende av surt godis. Har lämnat saltsuget för att trängta efter surt, RIKTIGT surt, så surt att hela ansiktet förvrids till oigenkännlighet. Jag äter aldrig den typen av godis annars så det är nytt. Jag har också haft en del illamående de senaste dagarna som gör att jag inte är direkt sugen på någonting mer än just det sura godiset. Apelsiner är också uppskattat. Tror inte det gått en enda dag sedan jag blev gravid som jag inte ätit apelsin, åh så gott det är! Och jag dricker mjölk som aldrig förr, oj, o,j oj vilken dryck, mmm.
Om jag ska analysera mitt nykomna illamående så kan det ju bero på allt surt godis jag stoppat i mig, kan ju inte vara bra för stackars magen. Jag hoppas i alla fall att jag inte är en av dem jag läst om som börjar må illa nu och ska göra det fram till vecka 30.
Jag har under många, många år haft ett diskret illamående nästan dagligen av någon anledning så jag är ganska van, men det här är snäppet värre. Jag får nog försöka sluta med surgodiset och se om det avtar, men det blir inte lätt.
Beträffande de hopplösa blödningarna så har det inte slutat än. Jag har fortfarande bruna flytningar som jag tycker borde räcka nu. Det grumlar min lycka.
8 år sedan
2 kommentarer:
Efter salt kommer surt alltså? ;-) Här äts fortfarande stora mängder saltlakrits varje dag, så lite omväxling vore inte fel.
Men sug efter c-vitamin och kalcium är ju bara bra. Kroppens sätt att säga vad den behöver. Så länge den inte säger att den vill ha gräddbakelser är det ju bra. :-)
Blödning fortfarande låter trist. Klart att det är en ständig tagg och att det blir lite svårare att slappna av. Men snaaaaaart!
Kram till dig!
Ja det där nedräknandet till vecka 12 är fullgången känns igen. Nu är du SNART där. Och som sagt, det är ju en slags mental gräns. Kanske kan man pusta ut lite mer då.
Jobbigt med blödningarna, förstår att det grumlar lite, men BM försäkrade ju att det var helt normalt så försök tänka bort (snudd på omöjligt, jag vet...)
Håller med Signora angående maten där, så länge kroppen inte kräver gräddbakelser är nog det mesta bara bra! :o)
Kram m.
Skicka en kommentar