Jinx!!

Vad har jag gjort för ont? I föregående inlägg och även tidigare har jag nämnt min rädsla för att tala om vissa saker högt för då kommer det att sluta olyckligt. Det är ju påhitt och trams, men slår sällan fel.
Nu är de bruna flytningarna tillbaka och med det en del av oron. Vad är det nu då, jag blir ju matt? Visst, det är vanligt, normalt och säkert ofarligt, men ack så trist.
Ultraljudet på fredag får utvisa och tiden tid känns just nu lång även om jag vet att det kommer att gå fort.