söndag 15 mars 2009

Pseudobakfylla

Vi var på middag med några vänner igår och det blev ganska sent. Tror jag somnade vid 3-tiden eller därefter. Det var en jättetrevlig kväll och vi hade hur kul som helst, men som gravid chaufför har man liksom fått nog kring tolv-ett snåret. De där sista timmarna när ruset avtagit lite för alla och samtalen blir lite segare och trögare hade man gärna kunnat vara utan för dagen efter är ju hemsk. Hade jag inte vetat bättre skulle jag trott att jag hade en av mina klassiskt livligare kvällar igår för jag känner mig bakis. Det är ju inte särskilt rättvist! Jag är seg, trött, har hjärtklappning och känner nästan Herr Ågren stå utanför dörren och banka på. Jag kan inte sova länge på morgnarna längre sedan jag blev gravid vilket i vanliga fall är min specialitet. Inte heller denna morgon. Efter ett fåtal timmars sömn behöver jag nu utstå samma pina som jag gjort så många gånger tidigare i mitt liv. De gångerna har jag lovat mig själv att ta det lugnare och dricka mindre framöver. Det kan jag inte göra idag. Undrar hur bönan mår idag? Blir bebis också lika trög och trött som jag?
Var just på en promenad i hopp om att få igång mig själv. Tyvärr fick jag avbryta den för tidigt pga alltför mycket tryck på blåsan, hopplöst. Nu ska jag försöka sova middag en stund istället. Har jag tur så lyckas det och jag kan vakna upp som en pigg och normal människa som inte längre behöver lida av pseudobakfylla.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Oh yes, så jävla orättvist!!! Jag gick igenom det förra helgen så jag förstår precis hur du känner det... Kram

Signora sa...

Orätvist! Absolut! :-)