GRRR!

Jag har problem att kontrollera mina känslor och det orsakar en del bekymmer, inte minst på arbetet... Jag blir arg, upprörd och har lätt till gråten. Ingen fördel när jag är mitt uppe i en förhandlingsfas uppkommen av en förnyad organisation, usch och fy.
Det är orättvist vad man ska behöva utstå i form av psykiska påfrestningar och fysiska också för den delen. Jag framstår som ett labilt nervvrak och det är egentligen raka motsatsen till den jag är. Jag hatar att inte vara mig själv! Om allt det här slutar lyckligt, om vi får vårt efterlängtade barn, då är det så klart värt alla utbrott i världen, men just nu är jag bara arg på världens alla orättvisor och så mycket, mycket mer. Don't get me started!