Inlägg
Som en obehaglig, äcklig, elak parasit smyger den sig på. Den nästlar sig in i ens psykologiska sinne och ändrar på inställningarna. Den ökar benägenheten till egen belöning i kombination med ökad förmåga till förträngning. Det tar sig uttryck i bristande omdöme och mentalt godkännande av en själv trots att ens uppenbarelse inte borde godkännas, skulle aldrig ha gjort tidigare.
Den växer ur en stor sorg och känsla av misslyckande, den är uttryck för ett behov av tillfredsställelse, den är resultat av tröst och bedövade känslor.
Den är - viktuppgången.
Jag ser att jag inte är ensam om att uppleva en viktuppgång i samband med ivf-eländet. Det är flera som nämnt det i sina bloggar och på samma sätt som jag har accepterat den lite i taget men ibland vaknar man ju till. Det rör sig inte om 10-20 kg, men det är inte det viktiga. Det viktiga är att det händer något med en som gör att tidigare referensramar och ideal förändras.
Jag har aldrig tidigare haft problem att ta tag i mig själv när jag känt att kläderna inte sitter som de brukar, men nu...
Jag har blivit den bästa på att tycka synd om mig själv och att tycka att jag förtjänar att få lyxa till det med god mat och dryck. Det blir ju en ond cirkel till slut. Anledningen till mitt beteende är ju att jag är ledsen och mår dåligt av vår barnlöshet, men att gå upp i vikt gör att jag mår ännu sämre, då tröstar jag och blir ännu fetare och då mår jag ännu sämre och så... ja, ni fattar.
Måste ändå påstå att jag tror det händer något med kroppen under behandlingen för det är inte lika lätt att bli av med kilona som tidigare. Det kan ju förstås bero på det faktum att jag inte är 20 längre, men jag köper det inte helt och hållet.
Utöver det här så ska man behöva dras med tonårsfinning hy som följd av hormonsvängningarna. Har aldrig i mitt liv haft så mycket finnar som det sista året, det känns så ofräscht! Kvittar vad jag gör, de kommer med besked i samband med ägglossning varje månad...
Så börjar jag min lördag- Som en fet, finnig, barnlös, 30+ kvinna. Visst är livet härligt ibland;)
8 år sedan
2 kommentarer:
Ja du Z, det finns inte mycket positivt att hänga i granen med den här IVF:n. Den suger, så enkelt är det. Tänk vad man går igenom för att få sin högsta önskan uppfylld... Hoppas det löser sig med medicinerna. Jag använde också och kommer att använda Pregnyl, konstigt att den är restnoterad?!´
Du reser mycket med jobbet verkar det som, det gör väl det extra svårt och jobbigt för dig att hålla maten och träningen i chack? Lägg sen dessutom på IVF så har man ett recept på pannkaka. (and not the tasty one...)Jag hoppas du hittar tillbaka till glädjen vännen, även om det känns tungt just nu.
Kram på dig!
Tack snälla ivf-saga för din kommentar. Visst är det så att resandet komplicerar mycket. Träning och god kosthållning är riktigt svårt att hålla fast vid under resdagar. Just idag fasar jag dessutom för hur det ska gå med behandlingen./Z
Skicka en kommentar