måndag 12 april 2010

Paus

En väldigt lång bloggpaus har det blivit. Vet inte om jag ska kalla det paus eller vad det kommer att bli. Jag kommer säkert att återvända till min skrivande ventil som den här bloggen blivit om det blir dags att försöka få syskon till bönan. Kanske någon gång då och då för att ge ett livstecken eller så.
Vi mår iallafall bra. Bönan är nu 8 månader och 1 vecka (imorgon) och hon mår bra. Livet med henne är härligt och jag är så tacksam över att det gick vägen. Så tacksam. Tänker ofta på er som fortfarande kämpar på med första barnet eller syskon. Läser era bloggar. Kommenterar inte alltid men jag följer er. Jag hoppas och önskar för er. Ni vet att ni har mina tummar och tår!
Det är jobbigt. Jag vet, men det kommer att vara värt det. Så länge det finns ork kvar så är det värt det. Ibland kanske det är dags att ta en liten paus. Att hämta andan. Ibland är det kanske andra vägar som ska leda till det efterlängtade barnet. Eller valet att leva utan. Man känner det där själv tror jag. Gäller bara att stanna upp och känna efter. Oavsett vilken väg man väljer så ska man inte glömma bort allt det fina som redan finns i livet. För visst finns det fina saker i livet. Resten av livet tenderar att stanna upp när man kämpar med att försöka få barn. Det kan bli lång tid. Hade jag fått göra om något så hade det varit just det. Jag hade försökt att leva mer i det liv som faktiskt fanns där hela tiden.

3 kommentarer:

Jonelin sa...

Kikar in. :-)

cavatus.wordpress.com sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Kraxpelax sa...

Ordgaller