Mammasvacka

Jag är för första gången riktigt trött och i behov av att få vara själv lite - jag snackar bara några timmar... Mannen är borta 1 vecka och lilltjejen har gått från att vara den mysigaste, lilla, glada skit till ett ganska trist gnällpaket. Vill inte sova, vill inte prata, vill inte skratta, vill ingenting egentligen. Jag blir bekymrad och orolig men förstår och hoppas att det bara är utveckling på gång. Läste i någon bok att det här utvecklingssprånget kan vara i 5 veckor -HJÄLP!!! Det hoppas jag verkligen inte för det är så himla tråkigt!!!! Man får ingenting gjort och all energi som går åt att underhålla sötisen känns fullkomligt bortslösad eftersom hon ändå inte blir riktigt nöjd. Jag hoppas på snar bättring och passar på att äta när hon (peppar, peppar) sover i vagnen.